Ja det kom pojken hem med nyss från granntanten.

******************************

 Minns när jag var liten...Min moster Astrid hade gula hallon. Jag satte dom på vardera fingertoppen och sen åt jag dom en efter en. Det är nog något av de första minnen jag har. Astrid bodde då i lägenheten Morfar hade, (alltså deras föräldrahem), ihop med Morfar. En stor lägenhetsfastighet med flera enrummare i var det. Deras lägenhet var en etta med kök.

Högt till tak o höga köksskåp, sådana att skjuta åt sidan.

Morfar kallade mig för Jonne.

Sedan flyttade han till hemmet och han dog när jag var 7 år.

Astrid bodde kvar i lägenheten.

Minns väl den gula byttan det vispades grädde i till hallonen. Vispen var en sånn där som har en trissa inne i sig, och två virvlar som går runt i varandra... Jag  fick vispa ibland, men gränsen mellan vispad grädde och smör var hårfin.

Sen åt vi ute under de stora äppelträden som Morfar alltid hade månat så väl om. Har stolen kvar efter Astrid, en sånn som man kan klämma fingrarna på rejält innan man vet hur den ska stå som sittklar. Den har ännu den ordinarie väven som sittdyna. Jag menar en sånn vilstol som väven liksom hänger i en båge fritt när ingen sitter i den...

När  Astrid blev gammal fick hon Ahlzeimers och flyttade även hon till hemmet.

Det är en sjukdom så påfrestar både den sjuka och anhöriga det!

Astrid var ensamstående. Hade heller inga barn. I och med det ville hon allt gärna tala om både rätt och fel för oss syskonbarn.

Mamma hade det inte lätt med 4 barn.

Men jag minns gärna de sommrar vi träffades alla i denna lägenhet, med allt vad det innebar.

******************************

Nu ska jag sätta en stek i spisen.  Tänk om man hade gulla hallon till efterrätt...

Ja det blev ju ett fluffigt resultat av besöket hos frisörska.

Har satt bilden inne till höger--------------->

Det blir bättre när en får göra om det som en vill själv. Men det får vara så dagen ut.

Har ett foto  mobilen där jag sitter med hättan på när hon hde tagit ut håret med virkkroken. Såg himla kul ut ...

Vill man vara fin får man lida lite pin, i både plånboka och i håre, när det fiskas med virkkroken. Nu är det klart och kosta 500 pix.

Ja så är det i alla fall för mig.

Har ett väldigt stort behov av ljust solljus, för att få krafter.

Har blivirt rekommenderad av dr att t o m gå i sånn dära ljusterapi på vinterhalvåret, för då är jag slut.

Att ta kvällen kl 7  är inga problem då. Jag är så trött att jag stupar i säng.

Detta är en period mellan Nov- Mars. Sen när vi byter till sommartid kommer "min tid" ! Många har ont av detta fenomen men för mig börjar livet då igen, efter dvalan.

Har en tös som är lik mig i detta och en som är lik Pappa, de kan vara vakna hur länge som helst, men då är de ju som sillmjölkar på morronen efter också...

Pojken har jag inte fått nå hum om ännu. Han måste ju lägga sig när det är dags om man säger så, för att komma upp och vara pigg till skolan.

Nu i Augusti ska han börja åka buss på morgonen. Då kan han få sova till kl 7 i stället för att bli väckt halv 6.

Men just idag skiner solen för allt den är värd. Jag är nöjder och ska dessutom åka in till stán och få slingor i håret. Sen ska jag ta kameran med mig ut och gå....

Vi hörs senare!