Ja det kom pojken hem med nyss från granntanten.

******************************

 Minns när jag var liten...Min moster Astrid hade gula hallon. Jag satte dom på vardera fingertoppen och sen åt jag dom en efter en. Det är nog något av de första minnen jag har. Astrid bodde då i lägenheten Morfar hade, (alltså deras föräldrahem), ihop med Morfar. En stor lägenhetsfastighet med flera enrummare i var det. Deras lägenhet var en etta med kök.

Högt till tak o höga köksskåp, sådana att skjuta åt sidan.

Morfar kallade mig för Jonne.

Sedan flyttade han till hemmet och han dog när jag var 7 år.

Astrid bodde kvar i lägenheten.

Minns väl den gula byttan det vispades grädde i till hallonen. Vispen var en sånn där som har en trissa inne i sig, och två virvlar som går runt i varandra... Jag  fick vispa ibland, men gränsen mellan vispad grädde och smör var hårfin.

Sen åt vi ute under de stora äppelträden som Morfar alltid hade månat så väl om. Har stolen kvar efter Astrid, en sånn som man kan klämma fingrarna på rejält innan man vet hur den ska stå som sittklar. Den har ännu den ordinarie väven som sittdyna. Jag menar en sånn vilstol som väven liksom hänger i en båge fritt när ingen sitter i den...

När  Astrid blev gammal fick hon Ahlzeimers och flyttade även hon till hemmet.

Det är en sjukdom så påfrestar både den sjuka och anhöriga det!

Astrid var ensamstående. Hade heller inga barn. I och med det ville hon allt gärna tala om både rätt och fel för oss syskonbarn.

Mamma hade det inte lätt med 4 barn.

Men jag minns gärna de sommrar vi träffades alla i denna lägenhet, med allt vad det innebar.

******************************

Nu ska jag sätta en stek i spisen.  Tänk om man hade gulla hallon till efterrätt...

 

Frump

22 juli 2008 19:53

Visst är det härligt med sådana glada minnen... fram för fler sånt :)

Gula hallon har jag aldrig hört talats om...undrar hur smaken är...

Kram

http://frump.bloggagratis.se

 

Ruth

22 juli 2008 21:24

Äntligen en bild på min goa vän, det blev verkligen uppskattat. En vänskap blir aldrig hel utan ett ansikte (även om jag har många ansikten :-) gillar att spöka ut mig på olika set hahaha, förevigt barnslig :D Gula hallon tror jag inte att jag varken har sett eller smakat, smakar dom som dom röda ?
Får nog leta på Goggles och se vad det står där om dessa guldbären. Skall nu ta mig lite kvällskaffe.

http://bernamis.bloggagratis.se

 

Marianne

22 juli 2008 21:57

Det är skönt att kunna gå tillbaka i tiden och plocka fram fina minnen.

Jag har gula hallon på min tomt och de är mycket godare än de röda. Lite fastare och sen en bättre sötma. Och jag har aldrig sett en endaste mask i dem. Det finns foto på något av hallonen på min blogg. Det kom med ett hallon då jag fotograferade spindlarna för ett par dagar sedan.

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

Hanneles paradis

23 juli 2008 09:19

Gula hallon har vi inte...

http://hannelesparadis.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bli nu inte förskräckta. Men jag har hittat ett ställe där jag har besökt länge, och till slut blivit medlem. Kom gärna efter och kolla in hur det ser ut. Vill gärna fortsätta besöka era bloggar så jag kommer att höras av. OM du finns där inne själv ...

Önskar alla här inne ett riktigt Gott nytt år.      

Detta är en av Alf Robertssons bästa tycker jag. Han gick bort tidigt i morse. Sätter den här som ett vackert minne. Lasse & Marie ...

Jo då ...det blir allt Jul här hos oss. Även om det gått tufft tillväga med allt runt mobbningen ett tag, så är det ju inte här hemma vi har det uschligt. Här går dagarna i pyssel innan julafton, sakta men säkert . Satte upp granen igår. Det är allt ...

Grannen ringde igår kväll. Hans hund hade funnit en påkörd, död , trasig katt. Jag och gubben gick och såg på den. Troligen är det tösens egen katt. Tycker ju att hon redan haft det för djäkligt länge nu....och så dör hennes bästa vän, katten Buffis....