Det var redan i källaren tungt att gå in där imorse. Där sitter det foto på de som t.ex är skyddsombud, brandmän o s v....Ja där fanns ju en bild på honom. Gick ensam den långa korridoren och uppför trappan. Hann och hämta vatten till kaffet innan det kom två andra. De visste också.

Sen kom det två som inte visste nåt. Sen ramla det in folk som vilken annan dag som helst, det var vårt humör som inte var det samma. Produktionschefen sa att idag var det inte produktionen som var viktigast utan personalen. Det gick inte många maskiner till att börja med , men allt eftersom började det på att dunka o låta lite här och där. Men ALLA tog nog denn tid de behövde för att prata om att han är borta. Man fattar inte....

Om jag var den enda som grät vet jag inte, men det är mitt sätt, det blir bara så, alla känner olika. Gud nåde den som vågar kritisera i ett sådant läge....

När jag hämtat mig gick jag och ringde om blommor till hans fru. Även hon jobbade hos oss förr, och det är henne och deras barn och lilla barnbarn + ofödda barnbarn vi tänker på .

Det är så tragiskt!

 

Marianne

8 april 2008 00:52

Du var säkerligen inte ensam om att gråta. Men många människor vågar inte visa sina känslor och ibland så skäms en del för att visa att de är ledsna. Det borde vara lika naturligt att gråta som att skratta.
Skickar med en tröstande kram

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

UnderCover

8 april 2008 12:56

Sörja måste man få göra på sitt alldeles egna sätt...

http://undercover.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bli nu inte förskräckta. Men jag har hittat ett ställe där jag har besökt länge, och till slut blivit medlem. Kom gärna efter och kolla in hur det ser ut. Vill gärna fortsätta besöka era bloggar så jag kommer att höras av. OM du finns där inne själv ...

Önskar alla här inne ett riktigt Gott nytt år.      

Detta är en av Alf Robertssons bästa tycker jag. Han gick bort tidigt i morse. Sätter den här som ett vackert minne. Lasse & Marie ...

Jo då ...det blir allt Jul här hos oss. Även om det gått tufft tillväga med allt runt mobbningen ett tag, så är det ju inte här hemma vi har det uschligt. Här går dagarna i pyssel innan julafton, sakta men säkert . Satte upp granen igår. Det är allt ...

Grannen ringde igår kväll. Hans hund hade funnit en påkörd, död , trasig katt. Jag och gubben gick och såg på den. Troligen är det tösens egen katt. Tycker ju att hon redan haft det för djäkligt länge nu....och så dör hennes bästa vän, katten Buffis....