Tänkte jag slulle presentera vår äldsta katt Trisse.

Han är 11 år gammal.

Ibland kan han få sådana bus-ryck så man undrar om han ÄR så gammal.

Han älskar sådana flikar man får när man öppnar mjölliterersförpackningen.

Dom far han med över allt. Under mattor o in under skåp o försvinner dom blir det att söka upp igen....om nu inte någon ha hunnit städa bort förstås...himla raska folk det bor här i huset , tänker han väll...;)

Han är den mest social katt vi haft! Tar en med till köket när han ska ha mat, krafsar på kylen....följer man inte med sitter han bredvid och "pratar" med en och käcker till lite med ena tassen, så man uppmärksammar, till slut. Han är väldigt rädd om sin svans. Den vill han inte att man tar i för mycket, men för övrigt hur kelsjuk som helst.

Undrar om det hände något med svansen när han försvann från oss.....

När vi flyttade hit 2003 tog vi förstås Trisse med oss hit.

Höll honom inne drygt 1 vecka. Sen ville han ut...

Han gick och kom inte in igen.

Dagarna gick, nätterna också...i förtvivlan ropade vi efter Trisse så fort vi var ute.

Vi körde runt i bygden, knackade dörr med ett foto. Ingen visste något.

Satte upp lapp på affärerna, inte något svar. Jo ett. Hon var så säker på att hon sett honom dagen före hon sett lappen så hon var med oss ute och letade i sitt uthus och runt omkring. Men borta var han.

Dagar gick, blev veckor, blev månader...Jag var helt enig med känslan att Trisse fanns, men visste inte var...Vi skaffade Myrten, vår Skogskatt.

Men slutade inte vänta på Trisse för det.

Vi flyttade hit våren -03. Efetr julen stod en annons om entillvaratagen kastrerad hankatt i ortstidningen.

Jag tänkte...Det KAN vara Trisse.

Ringde till henne, för att utesluta eller återse...

Det låter allt som han sa hon när jag beskrev honom med hans tecken.

Han har kommit hit till mej sedan min grannfru blev less den strykande katten, efter han tagit hennes köttbullar hon ställt ut på kallning på trappan,  (!!!)    sa Ellinor, som hon hette som satt in annonsen.  Hon är dessutom sekreterare i djurskyddsföreningen här, så det var ju rätt person att komma till...

Kom och se om det är han.....

Vi åkte dit. Visst var det TRISSE!!!!!

Skygg och inte den samma riktigt som när han försvann. Men det var han!

Tog med honom hem, höll honom inne länge efter det. Sedan fick han börja gå ut ihop med sällskap. Sakta och säkert kom den samma personligheten hos honom tillbaka!

Har honom fortfarande kvar. Han visar klart för de andra att han är äldst av 4 katter här. Men med värdighet... De andra får väl bo här bara jag får ha min svans ifred, ligga i mattes säng, och äta ensam, då han äter med sin högra tass....Tar tassen i maten och matar liksom in den i gapet.

Vi älskar vår Trisse!!

 

skogsfrun

29 mars 2008 14:27

Ja katter är härliga djur en förmån att få ha dem men de väljer själva. Vår katt Måns som vi tog med upp hit när vi flyttade från Skåne, bestämde sig för att gå tillbaka. Det lyckades fast det tog 3 månader. Jag har skrivit om Måns långa vandring på min hemsida. (länk på min bloggen) klapp på Trisse:)

http://www.barasaras.bloggagratis.se

 

Sissi i Norge

30 mars 2008 11:09

For en vakker katt, og for en lykkelig historie.
Jeg er irritert på Nikko, hannkatten vår, for han har begynt å pisse inne - og det til tross for at jeg TIL OG MED har en eske kattesand til dem...
Er nok forbigående, for jeg holder ham inne om nettene pga alle løskattene på denne årstiden. Det er et svare leven og bråk, og dersom våre fine naboer skulle klage vil jeg kunne si at det er ikke VÅR katt som hyler ute alle netter....

http://sissi-mor.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bli nu inte förskräckta. Men jag har hittat ett ställe där jag har besökt länge, och till slut blivit medlem. Kom gärna efter och kolla in hur det ser ut. Vill gärna fortsätta besöka era bloggar så jag kommer att höras av. OM du finns där inne själv ...

Önskar alla här inne ett riktigt Gott nytt år.      

Detta är en av Alf Robertssons bästa tycker jag. Han gick bort tidigt i morse. Sätter den här som ett vackert minne. Lasse & Marie ...

Jo då ...det blir allt Jul här hos oss. Även om det gått tufft tillväga med allt runt mobbningen ett tag, så är det ju inte här hemma vi har det uschligt. Här går dagarna i pyssel innan julafton, sakta men säkert . Satte upp granen igår. Det är allt ...

Grannen ringde igår kväll. Hans hund hade funnit en påkörd, död , trasig katt. Jag och gubben gick och såg på den. Troligen är det tösens egen katt. Tycker ju att hon redan haft det för djäkligt länge nu....och så dör hennes bästa vän, katten Buffis....