Skrev så här förut i mailet:
Hej igen.Det har fortfarande inte kommit paket/ vadderat kuvert med mobilen i.Har ringt till Posten här i Arvika.Även Stjärnhallens utlämningsställe, där paketen hamnar om de är för stora för att lägga i postlådan.Där har de sökt igenom allt de 3 ggr jag varit där. Inget resultat.Har även hört med Nöjesbutiken i Arvika, det andra stället paket hamnar på, även om de inte har hand om just vårt område, så har de kollat igenom, utan resultat.Hur du gjort för att söka efter paketet vet jag inte.Det har nu gått så lång tid sedan du postade mobilen, så nu vill jag ha pengarna tillbaka.

Det konto du sätter in pengarna =  2.800Kr är************************

 Så vill jag ha bekräftelse på inbetalningen, när den är gjord.Det bör göras snarast .

Fick så ett svar där det stod så här:

Då jag har stora problem med ryggen kan jag inte ta mig ut hur som helst men ska självklart betala tillbaka

Det var allt.

Väntar tills imorgon. Kollar kontot efter pengarna.... Sen blir det en polis anmälan. Då får de söka den fysiska personen bakom detta för jag har ingen tele eller adressuppgift eller så.

Endast det kontonr jag betalade till.

Har inte kommit ännu.

Den var skickad den 5/8 och borde då ha varit framme den 6:te sa de på Posten.

Nu har jag krävt pengarna, 2.800 kr tillbaka. Att betalas åter snarast.

Så nu får vi se vad det låter i andra änden.

Annars återstår bara Polisanmälan .

Ja inte vet jag hur jag kom uppför trappan till datan- och än mindre vet jag hur jag ska komma ner.

Åkte in då igår efter att ha tappat bort lappen med tiden på , ringde till lönekontorskan för hon hade fått en kopia. När ska jag vara där?

-Dags att åka nu sa hon, du ska va där halv 8.

Titta på klockan, tio över 7.....

I entrén på sjukjuset säger jag: -Jag ska in på op kl halv 8

Svar:

Jaha det är till att vara ute i god tid ja!

Sen mötte jag bara trevliga folk.

Fick tala med dr om hur och varför...

Fick smärtstillande, 5 tabletter i handen och ett minimumm av vatten.

-Får jag inte mer vatten än detta?

-Nej!

Tog alla 5 tabletterna och svalde i en enda liten klunk, och hon fick vatten tillbaka.....kanske det skulle räcka till nästa patient också tänkte jag...;0)

Sen en narkosläkare som var norsk men hette något outtalbart ryskt namn.

Han lovade att ALLA vaknar upp ur narkosen.

Så fick jag droppnålen insatt i handleden, det smärtar det!

Sen sprängde det i armen av sömnmedlet o sen vakna jag upp vid 10-tiden.

Fick kaffe och en smörgås utan gott pålägg först, sen en med skinka på. Men gisses så möe smör!

Somnade av och till länge. Vid 1 skulle jag upp på toa, en sådan lös stol på rummet.

Kännde då att jag hade  varit yr ett tag, men upp skulle jag.

Satt på toan, då kom Meniéresanfallet.

Väck med smörgåsarna och synd på det goa kaffet.

Som tur var hade jag sopkorgen framför att kasta toapapperet i, den blev använd till annat.

Inte en droppe i toan och tillbaka till sängen. Samtal till gubben så han kom mad stolpiller  mor yrselanfallen.

Samma visa en gång till några timmar senare.

Men smörgåsar hade de gott om.....drog väl in det på vattnet...

En till smörgås, med vatten denna gång, ett helt glas!

Orkade gå på toa till slut.

Det var en av kriterierna för att få åka hem.

Vid halv sju orkade jag sitta upp helt.

Sen kom gubbben och hämtade.

Låg i soffan hela kvällen, stilla.

Är väl bandagerad runt magpipen. Han sa det var ett bråck, men fann ett till när det var öppnat.

Så det är nog på plats nu då.....med smärta som följd....

Nu ska jag ta mig nerför trappan....

Se upp där nere, nu kommer jag!

Imorgon halv 8 ska jag opereras.

Lär inte skriva något innan jag blir körd in.

Får inte äta efter 24.00 i natt. Å hur ha ni tänkt att det ska gå till....

Jag kommer ju att magra av direkt!

Men men, det finns lite att ta av så....

M åker på sitt konfirmationsläger med tåg på förmiddagen.

Å A ska börja sitt andra sommarjobb. 1 ½ v på mitt jobb.

Så vi är tre i familjen som har lite funderingar över morgondagen.

Nu gäspa jag första gången för i kväll. Men här ska inte läggas sig för tidigt o sen vakna i natt o vara hungrig. Näpp!

Vid 10 kan det nog gå för sig.....att lägga sig alltså.

Nu vill jag säga att min mage kommer att vara öm efter min operation imorgon så skriv lite lagom roliga inlägg nu...... kanske orkar jag inte skratta utan smärta åt alla tokigheter...

....ni vet vilka jag menar.

Ingen nämnd och ingen glömd bland mina länkade vänner,men de brukar ha ett o annat skrattretande för sig under livets gång, har jag blivit varse.

Å mer blir det säkert....

Ha det gott nu!

Jag tar mig en OP imorgon bitti!

Läget med den saknade , köpta mobilen ser ut så här för dagen, söndag.

Fick igår, äntligen reda på HUR   säljaren hade skickat iväg den och När.

Det är skickat i ett tjock vadderart kuvert. Den 5/8.

Det är inte skickat som paket.

Därmed har man inget kollinr att söka på efter paketet, under dess färd till mottagaren.

Sist stod det att om det "strular till sig" med posten och det inte dyker upp så ska jag få pengarna tillbakabetalade.

Jo, jag tackar...

Helst vill jag att den "dyker upp" imorgon.

Det brukar oftast gå fortare med det som skickas som post , och inte som paket...

Men frågan är varför det dröjer.

Det är den 10de idag.

Det känns lite bättre i maggropen efter att ha fått erkännande om återbetalning av pengar, men än har vi inte sett slutet på denna affären.

Jag har det dock sparat på mailen så det är svart på vitt.

Idag slår jag allt till och bjur på en stor räkmacka.

Visst är det härligt med alla räkorna som bara väller över hela tallriken.

Varsågod att ta.

Det går bra att dela också , om ni inte orkar en hel själv.

Det som blir över får katterna. Men låt dom inte få för möe av det goá...

Den mackan jag tagit fotot på finns  fanns  i Värmskog, café Liljenäs,  innan jag satte tänderna i den.

I år tar de 90 spänn för en smörgås och en kaffe eller dricka.

Hos mig är den er för den goda sakens skull!

Å kaffe finns det gott om.

Hugg in nu!

Luta dig nu tillbaka och bara lyssna....Ljuvligt!

Ja här har ni mig! Det är jag som är Daisy.

Visst är jag vacker!?

Vi är så lika jag och min bror Sesam.

Randiga båda två, men jag har beige mellan de svarta ränderna och han har grått. Vi har lite vanor om dagarna.

Uppe tidigt och äter.

Sen ska det följas efter de folk som bor i huset. På toa och till tvättstugan och överallt.

Så går vi på lådan.

Sen busar vi för fullt.

Finrumssoffan har vi till mellodrom  velodrom,  eller va de nu säger att vi har den till....Den är liksom svängd och det går att springa fasligt fort i kurvan. Till slut kan man kasta sig rakt ut i gardinen av rosa trådar , som det inte är så mycket tyg av längre, utan just trådar....

Då får vi allt skäll när vi hänger där. De ha tydligen inte haft katter i gardinerna här förut....

Den oranga katten Chips har vi lite kul med ibland. han är ju bara 1 år så han minns ju bus.

Men de andra låter oss allt vara, bara de får ha sin mat ifred.

Men han tar i så hårt, han Chips!

Då skriker vi till som bara sånna små kan.

För övrigt latar vi oss mycket.

Från fullt ös till slappa tassar.